Connect with us

Industri & Verkstad

Klimatsmart cementfabrik på gång i Sverige: “Klimatneutral betong innan 2030”

Fabriken kommer att ligga i Slite på Gotland och när anläggningen driftsätts år 2030 ska den fånga in uppemot 1,8 miljoner ton koldioxid per år.

Foto: Genrébild.

Som marknadsledande inom betong i Sverige är Thomas Concrete Groups vision att driva utvecklingen mot en helt klimatneutral betong till år 2030. – Vi ser mycket positivt på att Heidelberg Cement nyligen presenterade sina planer på världens första klimatneutrala cementfabrik och att den ska ligga i Sverige, säger Karin Gäbel, hållbarhetschef på Thomas Concrete Group, i ett pressmeddelande.

Redan 2012 lanserade Thomas Betong som ingår i Thomas Concrete Group, som första aktör i Sverige, klimatförbättrad betong. Nu, snart tio år senare, erbjuder flera aktörer klimatförbättrade alternativ samtidigt som branschen skrivit under på att man ska kunna leverera en helt klimatneutral betong 2030.

Thomas Concrete Group välkomnar Heidelberg Cements nyligen presenterade planer när det gäller infångning och lagring av koldioxid, så kallad Carbon Capture and Storage, CCS.

– Många har länge pratat om CCS och därför är det väldigt spännande att Sverige nu blir först i världen med en cementfabrik, som fångar in all CO2, även den från de biobränslen som kommer att användas.

– Att vi dessutom siktar på en klimatneutral betong senast 2030 gör att vi sätter press på hela Europa och övriga världen, säger Karin Gäbel.

Fabriken kommer att ligga i Slite på Gotland och när anläggningen driftsätts år 2030 ska den fånga in uppemot 1,8 miljoner ton koldioxid per år.

Continue Reading
Advertisement
Click to comment

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Industri & Verkstad

Stärkt samarbete mellan LKAB och Gällivare Näringsliv

Samarbetet innebär att LKAB går in med en miljon kronor per år i tre år i Gällivare Näringsliv AB.

Foto: Pressmeddelande/Mediebild.

NORRBOTTEN. Gällivare Näringsliv AB och LKAB inleder ett fördjupat treårigt samarbete för att möta de krav på kompetensutveckling och hållbart företagande som gruvbolagets omställning till koldioxidfri produktion innebär för det lokala näringslivet, det uppger man i ett pressmeddelande.

– Det är mycket glädjande att vi nu kan inleda ett fördjupat samarbete med LKAB. Gällivare står i centrum för gruvindustrins gröna omställning, och samarbetet innebär bättre förutsättningar för små och medelstora företag att kunna ställa om och stärka sitt hållbarhetsarbete och konkurrenskraft, säger Roger Hansson, vd för Gällivare Näringsliv AB.

LKAB:s teknikomställning för att kunna leverera koldioxidfria produkter år 2045 inleds i Gällivare redan nu.

– Det ställer höga krav på oss men också på våra leverantörer och kommunen. Därför inleder vi nu ett samarbete med Gällivare Näringsliv AB, inriktat på hållbarhet och kompetens , säger Monika Sammelin, områdeschef för LKAB i Malmberget.

– Vi vill och måste jobba ihop för att lyckas med omställningen. Hållbarhetsfrågorna är en viktig och stor pusselbit. På det här sättet skapar vi större möjligheter för oss själva och våra leverantörer att utvecklas inom området, säger hon.

Arbetet syftar även till att identifiera behov av kompetens och kompetensutveckling. 

– För att kunna driva teknikutvecklingen måste vi på bred front höja oss kompetensmässigt. Det handlar bland annat om att kunna utbilda sig. Vi kommer även att behöva rekrytera utifrån och därmed attrahera ny arbetskraft såväl som framåtlutade företagsetableringar, säger Monika Sammelin.

– Att möta framtidens kompetensbehov innebär både en historisk möjlighet och en tuff utmaning för näringslivet och Gällivare som samhälle, vi kan bara lyckas om vi arbetar tillsammans för att hitta lösningar, säger Roger Hansson och fortsätter:

– LKAB:s omställning till koldioxidfri produktion är en av de absolut största industriinvesteringarna någonsin i Sverige och skapar unika förutsättningar att satsa i Gällivare och få samhället att utvecklas och växa.

– Vi har enorma utmaningar framför oss, men ännu större möjligheter. Därför är det viktigt att lokala leverantörer i Malmfälten ges möjlighet att utvecklas med oss och att andra som inte vill missa allt det häftiga vi gör, inte tvekar utan hänger med på det vi skapar här och nu, säger Monika Sammelin.

Samarbetet innebär att LKAB går in med en miljon kronor per år i tre år i Gällivare Näringsliv AB.

Continue Reading

Industri & Verkstad

Nu sker första spadtagen för Polarbröds nya fabrik

Nu har det första spadtaget tagits i Älvsbyn.

NORRBOTTEN. Efter den förödande branden i augusti förra året togs nyligen det första spadtaget för vad som ska bli Polarbröds nya bageri i Älvsbyn. Planen är att den första etappen av bageriet ska vara klar redan i oktober och att man då åter kommer att kunna känna doften av nybakat bröd i Älvsbyn.

– Spadtaget markerar en milstolpe för vår väg tillbaka efter branden. Många har bidragit till att vi redan nu kommit så långt och vi hade gärna samlats för att fira detta. Tyvärr är det inte möjligt på grund av coronapandemin men vi vill ändå uppmärksamma denna historiska dag, säger Karin Bodin, koncern-vd för Polarbröd.

I oktober ska den första etappen av bageriet vara klar. Då kommer konsumenterna att erbjudas ett större utbud av Polarbröds klassiska kakbröd.

– Att bygget av nytt bageri nu startat är otroligt glädjande, inte bara för Polarbröd utan också för hela Älvsbyns kommun, säger Tomas Egmark, kommunalråd i Älvsbyn.

Medverkade vid spadtaget gjorde bland annat koncern-vd Karin Bodin, Polarbröds vd Anders E Johansson, Älvsbyns kommunalråd Tomas Egmark, Polarbröds fastighetschef Jonas Holmgren, platschef Lilian Nilsson, projektchef David Greisman Lundberg samt Stefan Hortlund, fackordförande för Livsmedelsarbetare-förbundet.

Skräddarsydd utbildning för 17 medarbetare
I samband med första spadtaget startar också den nya skräddarsydda utbildningen ”Framtidens bagerimedarbetare”Eftersom det nya bageriet kommer att ha högre grad av teknik och automation kommer det att uppstå ett visst kompetensgap inom vissa områden. Utbildning är en möjlighet att kompetensutveckla Polarbröds uppsagda personal så att denna kompetens finns när det är dags att återanställa till hösten. Utbildningen är ett samarbete mellan Polarbröd, Arbetsförmedlingen och utbildningsföretaget Utbildning Nord.

– Jag är så glad över att gå den här utbildningen. Vi är alla otroligt taggade och ser så mycket fram emot när vi kommer se de första brödkakorna komma ut från ugnarna i Älvsbyn igen, säger Linda Eriksson, en av deltagarna på utbildningen.

Continue Reading

Industri & Verkstad

Selldén: “Vindkraften kräver bättre elnät”.

Per Selldén, chef för anslutningar industri och produktion på Ellevio, berättar om nya krav på elnätet.

Foto: Genrébild.

Vindkraftens tillväxt är mycket stark. På bara tio år har kraftslaget gått från en marginell betydelse för den svenska elproduktionen till att i dag stå för 12 procent. Elen är välkommen för att klara den omfattande elektrifieringen i samhället, samtidigt kommer expansionen inte utan medföljande krav. Utan elnät som kan möta upp den ökande vindkraften kommer utvecklingen att bromsas in.

– Vindkraften har gjort en fantastisk resa, tillväxttakten är otroligt stor, säger Per Selldén, chef för anslutningar industri och produktion på Ellevio.

Statistiken är talande. 2010 fanns det lite drygt 1 700 vindkraftsturbiner installerade i Sverige och de stod tillsammans för ungefär 2 200 megawatt effekt. När 2019 summerades var antalet turbiner över det dubbla – 4 100 och stod för över 9 000 megawatt. Det handlar alltså om betydligt fler turbiner, men också om en teknisk utveckling med större svepytor från rotorbladen, högre torn och effektivare turbiner.

Har hänt mycket på 10 år

– För tio år sedan var en nybyggd vindkraftpark på cirka 30 megawatt, i dag när en park byggs handlar det om storleksordningen 200 till 400 megawatt.

Och det stannar inte här. Per Selldén säger att vindkraftens tillväxt kommer att fortsätta. Politiken är tydlig i sin inriktning och investerarna har tydligt fokus.

– Investeringar i vindkraft är här för att stanna, stora investerare skyr olja och gas och siktar in sig på investeringar i förnybar energi, säger han.

Fokus på havsbaserad vind

Vindkraftsinvesterarna har nu börjat titta på den havsbaserade vindkraften. Här finns ett fokus från de stora investerarna som pensionsstiftelser och försäkringsbolag och där kommer vi att se stor tillväxt framöver, bedömer Per Selldén. Dessutom skapar EU:s strategi för den havsbaserade vindkraften tryck, målet är att gå från dagens 12 gigawatt i hela EU till 60 gigawatt 2030.

Men vindkraftens omfattande tillväxt skapar också nya utmaningar i energisystemet. En är att vindkraften är beroende av vädret för att kunna producera, så när efterfrågan på el blir större än vad vindkraften just då kan leverera behövs antingen lagringsmöjligheter av el eller annan elproduktion som kompletterar vindkraften.

Elnätskapaciteten en utmaning

En annan utmaning är att den nya produktionen etableras på platser dit det idag inte finns tillräckligt med elnätskapacitet. De tidigaste installationerna av vindkraftsparker var så små att elen därifrån kunde hanteras av lokalnätet. När parkerna blev större matades elen ut på regionnätet, men nu räcker oftast inte det till heller. Därför krävs i dag i regel anslutningar till stamnätet för att kunna hantera den stora effekt som många av dagens vindkraftparker producerar.

– Stamnätet behöver byggas ut för att klara av att ta hand om den nya elen från vindkraft, det är redan i dag fullt på flera platser. Svenska kraftnät har investeringsprogram igång, men risken är att elnätsutbyggnaden inte kommer på plats i tid, inte minst därför att de långsamma tillståndsprocesserna fördröjer investeringarna. Tiden det tar att få tillstånd måste kortas, det gäller även för regionnäten som behöver byggas ut för att kunna möta utbyggnaden av stamnätet, säger Per Selldén.

Polariseringen kring vindkraften 

Vindkraften väcker känslor och skapar polarisering, konstaterar Per Selldén. Han menar att samhället behöver komma bort från polariseringen, Sverige behöver helt enkelt ny elproduktion när efterfrågan på el ökar från bland annat transportsektorns elektrifiering och elintensiv industri. De utmaningar som vindkraften för med sig måste vi lösa, menar han.

– Samhället behöver visa acceptans både för nya elledningar och vindkraft eller annan ny elproduktion. Det är verktyg för att den önskade samhällsutvecklingen ska kunna fortsätta, med ökad elektrifiering inom såväl transporter och industrin som nya etableringar i form av datacenter och annan elintensiv verksamhet som vi vill attrahera till Sverige, säger Per Selldén.

Continue Reading

HETAST

Precis som alla andra hemsidor använder vår hemsida sk Cookies för att fungera.